Zornmärkesuppspelningar 2024
Umeå 15-20 juli 2024
Den centrala uppspelningen för Zornmärke hålls i Umeå 15-19 juli 2024,
med riksspelmansstämma och utdelning av utmärkelser i Burträsk lördag den 20 juli.
Arrangeras i ett samarbete mellan:
- Zornmärkesnämnden i Svenska Folkdansringen
- Björksta folkdanslag, Umeå
- Burträsksvängen
- Norrlandsoperan
- Västerbottens museum
Anmälan
Anmälan öppnar i slutet av januari och sista anmälningsdag är 30 april.
Upplysningar
Välkommen att kontakta Zornmärkesnämnden på Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.
Årets Zornmärke i guld tilldelas en blekingska och en smålänning
Efter en intensiv uppspelningsvecka i Lund delade Zornmärkesnämnden inom Svenska Folkdansringen i samband med riksspelmansstämman idag ut den mest ärofulla utmärkelsen en spelman kan få. Utmärkelsen ges till särskilt framstående traditionsbärare inom svensk folkmusik. I år är de inte mindre än två mottagare av 2023 års Zornmärke i guld: Britt Forsströmson från Blekinge och Anders Svensson från Älmhult.
Anders Svensson, född och uppvuxen i småländska Diö nära Älmhult, kommer ifrån en lång generation spelmän där både pappa, farfar och farbror spelade. Själv fick han sin första lilla fiol i handen när han var sex år gammal och har inte slutat spela sen dess. Anders har under sin karriär som spelman levandegjort mycket av de låtar som finns i Småland; bland annat genom skivinspelningar med låtar efter August Strömberg i Jät och låtar efter Johan Dahl, Odensjö. Han har varit med i gruppen Sågskära (numera nedlagd), som gav ut skivor med visor och låtar från Småland, och skivbolaget Giga spelade in en soloskiva 2005 som fick namnet ”Bara för ros skull” och som även den innehöll småländsk musik.
– Jag har lättare för att uttrycka mig genom att spela än att prata, när det handlar om mig själv. Musiken kan liksom förmedla så mycket mer än talet. Jag blev förvånad, glad och sedan mycket stolt över att ha blivit tilldelad Zornmärket i guld liksom Eric Sahlström – min stora idol och förebild, när jag var liten pojk på 1970-talet, säger Anders Svensson.
Britt Forsströmson är född i Blekinge men flyttade till Malmö vid 16 års ålder för att börja på musikgymnasium och senare fortsätta på musikhögskolan. Nu har hon varit anställd i Malmö Symfoniorkester i drygt 30 år som försteviolinist och har inga planer på att sluta än. Vid sidan av den klassiska musiken har hon hela tiden hållit igång folkmusiken, med ett särskilt fokus på Blekingelåtar. Tack vare spelmannen Curt Johansson började folkmusiken i Blekinge leva igen – annars har man tidigare sneglat mycket på Småland. Bengt Löfberg och Pelle Björnlert blev Britts förebilder med sina låtar som innehöll mycket slängpolskor och de påverkade hennes spelstil mycket.
– Oavsett om man spelar klassisk musik efter noter eller folkmusik på gehör så är det absolut viktigaste att känna lust och sprida glädje. Då kommer nyfikenheten och viljan automatiskt. I en symfoniorkester är det samma glädje och känsla som på en spelmansstämma, alla drar åt samma håll, och det är en helt fantastisk känsla, säger Britt Forsströmson.
Juryns motiveringar om mottagarna av Zorns guldmärke 2023 lyder:
”För briljant, livfullt och personligt spel av smålandslåtar.” (Anders Svensson)
”För mästerligt och inspirerande spel av låtar från Blekinge.” (Britt Forsströmson)
För mer information, kontakta:
Anders Svensson, mottagare av Zornmärket i guld 2023, Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den., 0706-77 50 82
Britt Forsströmson, mottagare av Zornmärket i guld 2023, Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den., 0702-06 18 42
Andreas Svensson, ordförande, Zornmärkesnämnden, Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den., 0768-93 43 38
Ladda ner pressrelease som pdf
Om Zornmärket
• Zornmärket delas ut årligen av Zornmärkesnämnden i Svenska Folkdansringen. Märket finns i brons, silver och i guld.
• För att kalla sig riksspelman skall man ha tilldelats Zornmärket i silver eller guld. För att få brons eller silver skall man spela upp för en jury.
• Zornmärket i guld tilldelas endast synnerligen framstående traditionsbärare och endast ett eller två guldmärken delas ut varje år. Ingen uppspelning föregår.
• Instrumenten man kan spela upp på är bland annat fiol, nyckelharpa, klarinett och durspel (litet dragspel)
• Juryn består av högt kvalificerade musikmänniskor, själva spelmän och mycket väl bevandrade i folkmusikens traditioner och uttrycksformer. De bedömer den uppspelandes prestation från olika folkmusikaliska utgångspunkter och lämnar sedan ett utlåtande som kan innebära en utmärkelse.
• För att få ett märke är det absolut krav att spela enligt äldre svensk tradition, efter en viss spelman eller från en viss del av Sverige. Äldre betyder i detta sammanhang oftast 1800-talet eller tidigt 1900-tal. Enbart teknisk skicklighet på instrumentet ger inget märke.
• Mellan 1933 – 2022 har totalt 908 spelmän erövrat Zornmärket i silver och således blivit riksspelmän.
108 spelmän har sedan 1933 tilldelats guldmärket.
Om Svenska Folkdansringen
Svenska Folkdansringen studerar, levandegör och för vidare svensk folklig kultur. Det gör vi genom verksamheter så som dans, lek, musik, sång, dräktkultur, slöjd, hantverk, matkultur, folktro, seder och bruk. I våra föreningar, distrikt och riksorganisation vägleds arbetet av värderingar som gemenskap, engagemang och mångfald. Verksamheterna bedrivs i demokratisk ideell föreningsform, politiskt och religiöst obundna. Svenska Folkdansringen bildades 1920 och har ca 9 000 medlemmar i ca 250 föreningar spridda över hela landet.
Caroline Malmberg - riksspelman med rötterna i Dalsland
Caroline Malmberg är Dalslands senaste riksspelman. Även om hon numera är bosatt i Västergötland har hon starka rötter i Dalsland och åker ofta hem dit för att hälsa på, träffa släkt och vänner, och för att spela.
Herman Miller – Klövsjö har fått en riksspelman på klövsjölåtar igen
Efter bronsmärke i Delsbo, diplom efter brons i Östersund 2021 var det nu dags att göra samlingen komplett och med silvermärket här i Lund blev det så. 
Adam Bülow, riksspelman
.jpg)
Adam Bülow hade spelat fiol på kulturskolan sedan 8-årsåldern, men började tappa sugen. Men han åkte iallafall på Sörmlands spelmansförbunds ungdomsläger. Där hade han väldigt roligt och hittade kompisar att spela med, vilket räddade honom kvar i fiolspelet.
Utmärkelser fredag 21 juli 2023
Utmärkelser vid uppspelning för Zornmärket fredag 21 juli 2023
Utmärkelser torsdag 20 juli 2023
Utmärkelser vid uppspelning för Zornmärket torsdag 20 juli 2023
Alma Carr - riksspelman på härjedalspipa
På fjärde försöket gick det hela vägen. Med låtar efter flöjtspelaren Olof Jönsson (1867-1953) – mer känd under namnet Ol’Jansa, samt Paul Mann spelade Alma Carr upp för sista gången!
Den här gången gick det riktigt bra! Vad hade du i fokus för din uppspelning det här året?
”Jag har fokuserat mer på traditionen i år istället för att bara spela bra. På mina tidigare uppspelningar har det varit för mycket av det ena och för lite av det andra på olika sätt. Den här gången var det komplett! (skratt) Och så är härjedalslåtar på pipa riktigt trevlig musik att hålla fast vid!”
Anna-Karin föreställde sig virvlande dans
Aktiva Malmöfolkmusikern Anna-Karin Andersson har spelat till sig ett silvermärke i Lund och hoppas på ännu mer spel till dans.
Alva Bosdottir riksspelman på första försöket
Alva bestämde sig redan i maj månad vilka låtar som skulle spelas upp med. Varierade låtar som hon spelat länge och som betyder något speciellt för henne. Skånelåtar förstås.
Du har inte spelat upp förut, varför ville du spela upp här i år?
”Jag vill bli riksspelman här i Skåne, fick ju passa på när det är här (skratt)”
Marika Bjärnborg erövrade silvermärket med fina smålandslåtar
Marika är uppvuxen med den småländska folkmusiken genom att hela familjen spelar. Mamma Eva är även riksspelman. Förkovran inom folkmusiken har skett via Malungs folkhögskola, konservatoriet i Falun, samt Kungliga musikhögskolan i Stockholm. Genom de geografiska utflykterna till Dalarna har Marika fått med sig fina låttraditioner som hon tycker mycket om och har ytterligare spätt på intresset för folkmusiken.